Företagsekonomi brukar man kalla läran om hur ett företag hushåller med sina resurser som ofta är begränsade. Ordet används som ett övergripande namn på olika subdiscipliner som relaterar till företaget och omfattar även icke organisationer som inte är vinstinriktade. Offentliga sektorer brukar inte räknas hit utan där brukar man kalla det förvaltningsekonomi istället. På högskolor och universitet är företagsekonomi är ganska stort ämne.
I de allra flesta länder är inte företagsekonomi ett ämne som är sammanhållet, det vanliga är att det finns mindre ämnen i stället och att de är uppdelade som till exempel marknadsföring och redovisning. Företagsekonomi som en helhet är något som kommer från handelshögskolorna i Tyskland och dessa är en stor förebild för till exempel handelshögskolorna i Stockholm och även i Göteborg. Professorer inom företagsekonomi är något som inrättades 1958 i Uppsala och i Lund.
Något som är mångfacetterat är forskningen inom ämnet företagsekonomi, förenklat så kan den bestå av två stycken inriktningar, en som är analytisk och med föreskrivande inriktning och en riktning som är mer tolkande och mer inriktad på förståelse. Inriktningen som är analytisk domineras utav metoder som är kvantitativa alltså mycket statistik och beräkningar medans den inriktningen som är mer tolkande mest använder kvalitativa metoder så som textanalys, intervjuer och observationer.
Analytisk företagsekonomi är ofta riktad mot att precisera och definiera begrepp inom företagsekonomin och även ekonomiska samband. I detta ämne har vi haft svenska företagsekonomer som gjort insatser som haft stor betydelse, några exempel är Oscar Sillén, Albert Ter Vehn, Gerhard Törnqvist, Paulsson Frenckner och Sven-Erik Johansson.
Dessutom handlar detta ämne om att kunna hitta lösningar som är optimala för problem som kan uppstå i företagsekonomin, ett exempel är att räkna ut hur många och hur stora butiker en viss typ av handelsbolag bör ha, hur ser en styrelsesammansättning ut som är lämplig, vad utmärker en balans som är optimal mellan eget kapital och skulder eller hur bör företaget göra och gå tillväga om man ska söka sig internationellt.
Den så kallade tolkande företagsekonomin härrör till största delen från nobelpristagaren Herbert Simons och hans forskning och även utveckling av begränsad rationalitet. Det som detta begrepp innebär är att beslutsfattare inte strävar efter att hitta den mest optimala lösningen på ett problem utan mer bekväma och enklare lösningar. Detta kan bero på att man inte har all information som är relevant för att kunna ta ett bra beslut och att man kanske inte har tid eller kraft att tänka ut vad som är bäst och mest optimalt. Ta som ett exempel en IT avdelning, de kan vilja investera mer och anställa fler personer än vad som ser optimalt ut just nu. Men med en tolkande företagsekonomi kan man på så sätt räkna ut om det går.